Mikael Höglind om barns och ungdomars rättigheter

Etikett: Mikael Höglind

Skoluniformen är inte ett hot mot individualiteten – tvärtom

Sigtunaskolans uniform

Sigtunaskolans uniform

Det kan tyckas vara gammalmodigt och till och med kommunistiskt, men visst kan skoluniformen minska mobbningen av skolbarn som inte har rätt märkeskläder och visst kan uniformen till och med öka individualiteten.

Argumenten emot skoluniform varierar. Skolungdomarna själva hävdar oftast att en uniform tillintetgör deras individualitet och att kläderna är ett uttryck för personlighet. Samtidigt missar de att många, om inte de flesta, ungdomar är måna om att följa ett mode vilket i sig innebär ”uniformitet” och de som avviker från modet därför kan bli mobbade. Vi måste alltså beakta uniformen som konformitet, men även det ofria i grupptrycket kring mode, en annan konformitet.

Debatten om skoluniform blir lätt laddad vilket återspeglas i artiklar i medierna som tidvis blossar upp. Skolpolitikern och prästen Ann-Louise Trulsson (m) diskuterade i en debatt 2006 för införandet av skoluniform. Hon ser dock ett problem:

– Är man går klädd som man vill så kan man ju få leva ut sin personlighet och det gör man ju inte i en uniform.

En kommentar till det är: Varför inte? Varför kan inte en person uttrycka sin personlighet pga en uniform?

Klasströjan som skoluniform

Klasströjan som skoluniform

Vi har redan yrken och andra grupperingar i samhället som har uniform och de kan uttrycka sin personlighet. Exempel på det är fotbollslaget, poliskåren, vårdpersonalen och butikskedjorna. Klädskiktet spelar ingen roll eftersom personligheten sitter på insidan. Det är kanske mer troligt att personligheten kan ta mer utrymme om ytan är uniform.

Bilden till höger visar Sigtunaskolans klassiska uniform, men en uniform kan naturligtvis se ut på ett mer modernt sätt. Jeans och en ”college-munkjacka” med skolans namn på har föreslagits.

I andra länder anses uniformer vara en självklarhet. Ett argument är där att uniformen uttrycker att rika och fattiga barn i skolorna har samma människovärde. Uniformen innebär även en ekonomisk lättnad för föräldrarna. I skolan kan barnen koncentrera sig på sina studier istället för att oroa sig för att passa in. Uniformen uttrycker i grund och botten att alla är lika mycket värda och att det finns fler likheter mellan eleverna än olikheter.

Slutligen eftersom varken individualitet eller personlighet sitter i de färgade bomullsfibrerna i kläderna utan rimligen kommer från insidan av människans väsen kan uniformen vara ett verktyg för individuell utveckling av både personlighet och själ.

Foto ovan från Facebookgruppen: Vi som vill ha skoluniform

Se sammanställning av rapporter om skoluniform

Finns det barnkrigare som går dina ärenden?

barnkrigare krigsbarn

Barnkrigare eller krigsbarn?

Armémuseum som är en del av Statens försvarshistoriska museer ställer frågan om barnkrigare är krigsbarn snarare än soldater. Den öppna frågan är kärnfull. Den pekar på barnet som offer för den vuxna världens intressen och krigshandlingar.

Armémuseum skriver på sin webb att under andra världskriget kom runt 70 000 finska barn till Sverige. Idag kommer barn från länder som Somalia, Irak och Afghanistan.

Långt in på 1900-talet förekom vapenövningar i svenska skolor – idag fostrar vi barn i demokrati och värdegrund. Ändå finns det krigsleksaker i våra butiker och vi klär våra barn i kamouflagemönstrade combat-kläder.

För oss svenskar är barnsoldater något främmande och avlägset. Vi har ingen direkt eller indirekt erfarenhet av det. Vi har knappast egna barnsoldater hemma och vi känner förmodligen ingen annan som har det heller. Det är inte konstigt att vi låter krigsleksaker passera och vi kanske tänker på att vi måste ha ett liberalt samhälle.

Det är något helt annat för de vuxna och barn som fått politisk asyl för att de flytt från sina hemländer på grund av krig. Jag frågar mig till och med om det finns barnsoldater som du har nytta av utan att du ens vet om det. Det är en svår fråga och jag har inte sett någon ställa den.

Vi vet att svenska textilföretag använt barnslavar vid produktion i sydligare länder utan att veta om det. Varför kan inte svenska företag som säljer produkter i Sverige, och på samma sätt som med barnslaveri, ovetandes ha dragit nytta av krigssituationer där barn använts?

Vi vet med säkerhet att västliga länder vars företag opererar i kaotiska länder lättare kan komma åt naturresurser om det är ”oroligt” i landet där utvinning sker. Utan lagar kan de kommersiella krafterna lättare agera. I många afrikanska länder är det vardag.

Genom utställningen Barn och krig från 2010 ville Armémuseum väcka debatt och skildra hur barn, genom historien och i dag påverkats och drabbats av krig. Bilden ovan kommer från den utställningen.

 

100,000-tals barn är rädda för sina föräldrar som missbrukar i hemmen

Istället för att hemmet är en fristad för de unga är hemmet för 100,000-tals barn i Sverige en plats förenad med oro, otrygghet och våld på grund av missbruk. Notan för svenskarnas alkohol-, drog- och tablettmissbruk ligger på hela 150 miljarder kronor per år enligt regeringens utredare Gerhard Larsson.

Text: Mikael Höglind. Foto från GP [fotograf okänd]

Av den summan står 66 miljarder kronor för alkoholmissbruk. Det finns ingen rättvisa i att barn ska behöva växa upp under sådana förhållanden. Ändå är det så vanligt att ansvariga, vare sig det rör sig om politiker eller grannar, somnat in. Därför kommer Gerhard Larsson reformförslag för hantering av missbruk till Regeringen i elfte timmen.

”Bara en av fem som har ett missbruk är kända och erbjuds vård och behandling. Fyra av fem kan fortsätta med sitt drickande eller sina tabletter och sedan är utförsbacken väldigt nära”, sa Gerhard Larsson till TT förra året. Våren 2011 presenterade han sitt förslag på hur lagstiftningen som rör missbruk kan förändras. Gerhard Larsson vill vidga rollen för primär- och företagshälsovården, så att fler personer med missbruksproblem upptäcks i ett tidigt skede. Den så kallade Missbruksutredningen lämnade in sitt förslag på svensk missbruks- och beroendevård 27 mars 2011 till Regeringen.

Gerhard Larsson

Gerhard Larsson

Gerhard Larsson skriver i GP 13 juni 2011:

”Missbruksvården har traditionellt varit organiserad med socialtjänsten som bas. Samtidigt visar ny forskning att nio av tio med missbruk helst vill söka hjälp hos sjukvården, och endast en av tjugo hos socialtjänsten.”

”Detta kräver en modernisering av missbruks- och beroendevården. De nu drygt 30 år gamla lagarna behöver förändras. Målet är att tidigare identifiera begynnande missbruk, att ge mer effektiva behandlings- och stödinsatser samt minska samhällets kostnader för missbruket. Detta är fullt möjligt! Min genomgång visar att en satsad krona på vård kan ge minst tre tillbaka i minskade kostnader. Det betyder att en satsning på 1 miljard efter några år ska kunna ge 3 miljarder åter i den samhällsekonomiska kalkylen.”

Vi får hoppas att reformförslaget tillämpas och med tiden räddar 100,000-tals barn undan missbruk. Det finns skäl att i denna blogg återvända kring frågan om och hur reformen tillämpas.


Relaterat

SvD: Barnen får betala för en uppluckrad alkoholpolitik

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén