Mikael Höglind - Mikael Höglind om barns och ungdomars rättigheter

Målet är att Bris stödlinje med start 2021 ska ha öppet dygnet runt. I förra veckan togs ett viktigt steg i den riktningen. Bris har nu fått stöd av Tim Bergling Foundation i arbetet att erbjuda barn ett professionellt samtalsstöd och snart är en dygnet runt-hjälp realiserad.

”Vi är otroligt glada över partnerskapet som innebär att fler barn snabbt kan få stöd vid svåra livsutmaningar, oavsett när på dygnet behovet uppstår.” …

”Nästan vart tionde samtal till Bris handlar om att inte orka leva och vi vet hur avgörande det kan vara att just där och då få möjlighet att prata med någon som kan ta emot det som barnet berättar”, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

Jag har tidigare lyft fram Bris viktiga arbete i samhället. Bris är en barnrättsorganisation som tillhandahåller en stödlinje (tel: 116 111) för barn och unga där professionellt samtalsstöd via chatt, mail och telefon erbjuds hela veckan och året runt.

Bris skriver att trycket ökar. Det betyder att barnen inte mår bra i samhället. 2019 tog Bris emot fler samtal från barn än någonsin tidigare, skriver organisationen.En anledning till ökad stress 2020 hos barn är coronakrisen som drabbar barn indirekt genom att deras familjer känner oro.

”Effekterna av pandemin riskerar att bli långvariga. Inte minst riskerar barns stödbehov att hamna i skuggan av samhällskrisen, som just nu påverkar mycket och upptar de flesta vuxna”, skriver Bris.

I och med att Tim Bergling Foundation kliver in som en ny samarbetspartner i dygnet-runt-satsningen får bris två miljoner kronor om året under nästkommande tre år.

I juni 2019 fick Bris stöd från Allmänna Arvsfonden, vilket möjliggjorde utökade öppettider så att hjälplinjen kan hålla öppet på natten. I mars 2020 fick Bris även stöd från andra partners.

Bris stödlinje för barn (upp till 18 år) kan ringa till, chatta och maila med utbildade kuratorer vardagar kl. 9-12, samt kl. 14-21 både vardagar och helgdagar.

Tim Bergling Foundation är en stiftelse (www.timberglingfoundation.org) som arbetar med att stödja och förbättra psykisk hälsa bland barn, unga och unga vuxna. Stiftelsen är även engagerad i klimatfrågor, biståndsverksamhet, hotad natur och utrotningshotade djurarter.

Text: Mikael Höglind

MSB om barn och eld – Anlagda bränder är oftast oavsiktliga

Av Mikael Höglind

den 2 maj, 2017

i Mikael Höglind om barnens rätt

Förr i tiden fick barnen tidigt lära sig om nyttan och faran med eld, men idag är eld inte en företeelse som barnen möter i sin vardag. Förr behövdes elden för den dagliga överlevnaden. Barn lärde sig att inte leka med elden. Idag leker barn ofta med elden och 50-80% av alla anlagda bränner startas av barn.

I dag är det vanligaste att barn kommer i kontakt med eld när vi grillar. När barn kommer i kontakt med eld kallas det för ”lek med eld”.

När barnens eldbeteende studerats visar resultaten att runt 50-80% av det totala antalet anlagda bränder i landet anläggs av barn och ungdomar. Dagens barn leker mycket med eld, men de flesta bränder som anläggs av barn är förmodligen inte avsiktliga. De börjar som lek, skriver MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap).

Boken ”Att leka med elden”

Terjestams och Rydéns undersökningar baseras på undersökningar av c:a 1050 barn i Mellan- och Sydsverige, samt 60 mödrar. År 1999 gav forskarna ut en slutrapport ut. Den visar att barn får lära sig att vara försiktiga med eld och inte leka med den. De leker med den ändå. Det beror på att vissa barn använder elden för att uttrycka sitt behov av uppmärksamhet.

Högstadiet, 80% av alla elever leker med eld
Mellanstadiet, >40% leker med eld
Lågstadiet < 20% leker med eld.

Föräldrarna vet oftast inte om att deras barn leker med elden. Forskningsresultatet och lärdomar sammanfattas i boken ”Att leka med elden” som har som målgrupper:

Räddningstjänsten
Alla som möter barn och har möjlighet att påverka tex: föräldrar, förskollärare, lärare och fritidsledare.

Text: Mikael Höglind, initiativtagare till bloggen Brandskydd, se länk nedan.

Relaterat och källa

Räddningsverket: Att leka med elden: en bok om barn, eld och brand (PDF)
Bloggen Brandskydd.tv skriver om barn och eld
MSB: Barn och eld

BRIS satsar 2017 på att minska psykisk ohälsa för barn

Av Mikael Höglind

den 28 februari, 2017

i Mikael Höglind om barnens rätt

BRIS vill under 2017 satsa på att minska psykisk ohälsa för barn meddelar organisationen. Sverige är skyldiga genom Barnkonventionen att tillgodose varje barns rätt till psykiska hälsa, att få överleva och att få utvecklas. Barn har rätt till stöd, vård och behandling.

BRIS (Barnens Rätt i Samhället) skriver att psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige sedan 1980-talet. Organisationen har även noterat att psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att barn och ungdomar hör av sig till BRIS för hjälp. Nära 40% av kontakterna med BRIS handlar om problem med psyket.

”Vi [BRIS] har därför bestämt oss för att bidra till att bryta trenden med den ökande ohälsan. Vi ska göra detta genom opinionsbildning, genom att sprida information till både barn och vuxna, politisk påverkan med mera.”

BRIS kampanj mot psykisk ohälsa 2017 Den 7 mars 2017 kommer BRIS att i sin årsrapport gå på djupet i frågor som berör psykisk ohälsa.

BRIS skriver att de valt att använda Socialstyrelsens definition av psykisk ohälsa:

”Psykisk ohälsa omfattar tillstånd med olika grad av psykisk ohälsa, allt ifrån enstaka, mer eller mindre plågsamma besvär av oro eller nedstämdhet till psykiska sjukdomar som kräver slutenvård.”

Barnens Rätt i Samhället söker nu allmänhetens stöd för att kunna göra mer i samhället.

Läs mer på BRIS

Text: Mikael Höglind

BRIS ger Sverige svidande kritik – Flyktingbarn kränks och myndigheter gör för lite nytta

Av Mikael Höglind

den 14 december, 2016

i Mikael Höglind om barnens rätt

Flyktingbarn, foto: WFP, Dina Elkassaby

BRIS är inte speciellt stolt över hur Sverige lever upp till sina åtaganden för att tillgodose barnets mänskliga rättigheter. BRIS skriver till och med att bristerna är ”smärtsamt uppenbara” hos svenska myndigheters och det svenska rättsväsendets bristande förmåga att ta hand om flyktingbarn.

Sammanställt av Mikael Höglind | Bild: Flyktingbarn, foto: WFP, Dina Elkassaby

Barnens Rätt i Samhället (BRIS) syftar på att de barn som kommer till Sverige på flykt från krig utsätts för de allvarligaste av kränkningar som tex att de inte får återförenas med sina familjer.

Organisationen skriver i en debattartikel som även idag publicerats i Dagens Samhälle att man dagligen får in vittnesmål från barn i utsatta situationer som får sina rättigheter kränkta. Det handlar om barn som utsätts för våld hemma och som saknar stöd och hjälp, trots att aktörer som elevhälsa, sjukvård och socialtjänst är inkopplade.

Familjehemsplacerade barn vittnar om att de inte får veta varför deras föräldrar inte kan ta hand om dem. Socialsekreterare som handlägger barnärenden ägnar endast 2% av sin arbetstid åt att faktiskt prata med barn.

Flyktingbarn som kommer till Sverige får bristande eller inga möjligheter att återförenas med sina familjer och de riskerar dessutom att kastas ut på sin 18-årsdag eller inte får sina asylskäl prövade, skriver BRIS.

För att kunna motverka våld mot barn måste Sverige verka för följande punkter, här i Sverige och utomlands, enligt BRIS:

Varje barn i varje land måste ha information om, och tillgång till, en stödlinje för barn av hög kvalitet så att barn som lever med våld hemma kan få hjälp.

Vi måste aktivt arbeta för en kulturförändring för att bli av med attityder och normer som ursäktar våld mot barn.

Alla världens länder behöver anta lagstiftning som förbjuder alla former av våld mot barn och tillsätta tillräckliga resurser för att dra förövare inför rätta.

Låt barn komma till tals, och lyssna till vad de berättar för de nationella stödlinjerna, för att tillgodose barnets rättigheter i arbetet med att bättre skydda dem från våld.

Ett förebyggande arbete måste ske i partnerskap med civilsamhälle och den privata sektorn för att forma ett starkt skydd och möjliggöra resurser till stöd till barn.

Ett formellt samarbete mellan stödlinjer för barn och samhällets sociala skyddsnät är också nödvändigt om vi ska nå mål 16.2 i Agenda 2030.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige på medelhög nivå i EU

Av Mikael Höglind

den 28 september, 2016

i Mikael Höglind om barnens rätt

Ungdomsarbetslösheten i EU påverkas av finans- och skuldkrisen. Sverige ligger på en genomsnittlig nivå i Europa. Grekland och Spanien ligger högst i EU med en arbetslöshet för unga på 50%, skriver Ekonomifakta.

Text: Mikael Höglind

De länder som har lägst ungdomsarbetslöshet är Tyskland och Österrike, men arbetskraftens storlek mellan 15-24 år varierar mellan länderna vilket kan göra jämförelser lite missvisande.

”I de länder där de flesta unga är heltidsstudenter som inte söker jobb är det bara en mindre andel av ungdomarna som räknas till arbetskraften.”

Du kan klicka i stapeldiagrammet på Ekonomifakta för att få exakta uppgifter och i högerspalten ser du utvecklingen över tid.

Under stora delar av 2000-talet hade Sverige en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder och jämfört med genomsnittet för EU-28.

Text: Mikael Höglind

Integrationshandledare: Tror ni verkligen att barnen nöjesflyr hit?

Av Mikael Höglind

den 15 augusti, 2015

i Mikael Höglind om barnens rätt

Patrik Nilsson, Expressen - Foto: Ahmed Jalil/EPA/TT och privat

Integrationshandledaren Patrik Nilsson skriver om vad han anser om de som klagar på att ensamkommande barn som kommer till Sverige ibland ser äldre ut än vad de är. Spelar deras ålder någon roll med tanke på det våld de flyr ifrån?

Text: Mikael Höglind | Foto: Ahmed Jalil/EPA/TT och privat

Nilsson skriver att det egentligen inte spelar någon roll om åldern är korrekt och att det viktigaste är att Sverige försöker hjälpa dessa människor som tvingats att fly från sina hem och familjer.

Enligt de regler som satts upp för hanterandet av flyktingbarn räcker det med att barnet/tonåringen är mellan 14 och 17 år. Då gäller definitionen flyktingbarn.

Om barnen är yngre placeras de i ett familjehem. Nilsson skriver att Migrationsverket gör ålderstester och att myndigheten ibland höjt åldern på människor som då blivit utskrivna. Han reagerar på alla rykten som sprids om dessa barn, grundlösa rykten om Migrationsverket och den påstådda lönsamheten för flyktingarna som får stanna i Sverige.

”Ni sitter här i Sverige i er trygga bubbla och har inte en aning om vad det är ni säger. Jag skulle vilja se hur ni mår av att ha IS, Boko Haram, Al-Shabab eller talibaner efter er. Jag undrar hur ni skulle må om ni satt hemma och helt plötsligt kommer personer in som skär halsen av era barn mitt framför ögonen på er.”

”Tror ni folk nöjesflyr från sina länder? Jag kan garantera er att de hellre vill bo kvar i sina länder i fred, trygghet och med sin släkt, familj, vänner, kultur och språk.”

Sifforna som Patrik Nilsson nämner talar sitt eget tydliga språk.

I Syrien pågår just nu världens värsta humanitära kris

Mer än 14 miljoner barn i Syrien saknar ett hem, vatten, mat och skolgång. De tvingas genomlida ett våldsamt kaos, ett kaos vi i Sverige aldrig någonsin kan förstå. Nilsson exemplifierar den typ av våld som barnen fått bevittna och genomlida. fysiskt och psykologiskt.

”Syriens Unicef-chef Hanaa Singer säger att ”90 procent har bevittnat dödande och de riskerar att bli en mycket våldsam generation.”

”Lärare och föräldrar berättar om barn som blir alltmer aggressiva mot varandra – och hur de ritar huvuden som huggs av vid psykosociala teckningsstunder, enligt Unicef.”

2014 genomfördes 68 attacker mot Syriens skolor. 600 läkare dödades. I Aleppo finns bara 20 läkare kvar som ska ta hand om 300 000 civila.

Läs hela Patrik Nilssons debattartikel

Text: Mikael Höglind

Ungdomsarbetslösheten – 25% av alla unga européer har inget jobb

Av Mikael Höglind

den 27 februari, 2014

i Mikael Höglind om barnens rätt

Miljontals unga människor är drabbade av arbetslöshet i dagens Europa. 26 miljoner personer motsvarande 25% av alla unga européer har inget jobb. Värst situation råder i Portugal, Grekland och Spanien. I Sverige lider nästan var tionde person av arbetslösheten, skriver Johanna Wester på Barnsrattigheter.com.

Mikael Höglind

Statistiskt sett är de mer än dubbelt så utsatta som de äldre. Ett arbete är viktigt för ungdomar.

Att ha ett arbete innebär att personer är placerad i ett meningsfullt och socialt sammanhang som skänker tillhörighet. Arbetet är en av de saker som kan få människan att må bra – gammal som ung, fortsätter Wester.

Det outnyttjade arbetskraftsutbudet 2013

Diagram: SCB

De finns en grupp som har det allra svårast och de är unga invandrare som inte behärskar det svenska språket. De blir lätt isolerade från det svenska samhället trots att de bor i Sverige.

Det är viktigt att man får upp språkinlärningen hos unga, arrangerar fler utbytesprogram och ordnar praktikplatser för unga som verkligen kan leda till anställningar, skriver Wester.

Enligt senaste AKU-mätningen gällande januari 2013 har ungdomsarbetslösheten i Sverige landat på 24 procent för åldrarna 15-24 år, vilket motsvarar 146 000 personer. Knappt hälften av dessa, 69 000 personer, var heltidsstuderande. Sifforna stämmer väl överens med de siffror på 25% som Barnsrattigheter.com uppger.

Mikael Höglind

Ersättningen till barn som sett våld i hemmet fortfarande låg

Av Mikael Höglind

den 5 februari, 2014

i Mikael Höglind om barnens rätt

vald-i-hemmet

Ersättningen från Brottsoffermyndigheten till barn som erfarit våld i hemmet ökade kraftigt 2013, men bara några hundra barn årligen får ersättningen, skriver DN. Problemen är bevisföringen och förmodligen låg kännedom om ersättningens existens.

”För att vi ska kunna betala ut ersättning måste det vara belagt att barnet har hört eller sett våldet. Polis och åklagare har varit dåliga på att belysa det tidigare. Nu har de blivit märkbart bättre, men det är fortfarande inte några stora mängder ansökningar”, säger Per Rubing, jurist på myndigheten.

Lagen från 2006 handlar om att barn som får uppleva att mamman blir slagen av pappan i hemmet har rätt till en särskild ersättning. Syftet med lagen är att medvetandegöra och stärka barnens rätt när de själva inte är brottsoffer.

Ansökningarna har legat på cirka 240 stycken per år, men utbetalningens nivå har hittills inte överskridit 1,4 miljoner kronor.

Läs mer i DN

Mikael Höglind

Barnverket en rikstäckande organisation för barnens bästa

Av Mikael Höglind

den 22 december, 2013

i Mikael Höglind om barnens rätt

Barnverket.nu är en ideell verksamhet för att komma till rätta med vad föreningen beskriver som stora brister inom förskolan, skolan och skolbarnomsorgen i Sverige. Problemet är att barn och unga inte får likvärdiga eller tillräckliga förutsättningar inom skola och barnomsorg för att kunna utvecklas optimalt och må bra i det moderna samhället. Barnverket uppstod som en rikstäckande organisation våren 2000.

Sammanställning: Mikael Höglind

Barnverket anser att Sverige slösar med resurser för barn och unga och att det leder till att hela samhället blir lidande.

Barnverket stödjer sig på gängse lagstiftning, styrdokument och FN:s konvention om barnets rättigheter. Dessa dokument måste efterlevas i verksamheter riktade mot barn och unga annars är det ingen riktig demokrati.

”Med den här samlingsplatsen för engagerade personer inom förskola, skola och barnomsorg vill vi ha just dina tankar och synpunkter. Var med och skapa den plattform och de prioriterade mål som Barnverket verkar från. Inom de arbetsgrupper och projekt som vi har så finns det möjlighet att kommentera inlägg och följa nätverkets arbete både lokalt och centralt.”

Barnverket har bildat lokala nätverk där ett stort arbete sker vilket även engagerar föreningar anslutna till Barnverket. Barnverket centralt kan hjälp individer ut i landet att starta nätverk på hemmaorten. Det finns även en samordningsgrupp som koordinerar vad som händer lokalt ute i landet.

På Barnverkets hemsida kan man skriva inlägg, kommentera, stöta och blöta olika frågor.

Att ta initiativ till förändring i sin närhet genom att kontakta andra i liknande situation är ofta väldigt effektivt. Kraften blir större om engagerade individer har kunskaper och får stöd av fler, skriver Barnverket på sin hemsida.

Mikael Höglind

Åtta projekt för barn i Sverige fick anslag från kunglig stiftelse

Av Mikael Höglind

den 7 december, 2013

i Mikael Höglind om barnens rätt

KRPR-PRE-Haga-foto-Kate-Gabor-Kungahuset Kronprinsessparets stiftelses gav i oktober 2013 anslag till 8 projekt som motverkar utanförskap och främjar god hälsa bland barn och unga i Sverige. I år fick 6 organisationer anslag som tidigare inte fått anslag från stiftelsen.

Rewrite: Mikael Höglind, Foto: Kate Gabor, Kungahuset.se

”Årets ansökningsperiod avslutades den 31 augusti och Stiftelsen hade då fått in 100 ansökningar. Alla ansökningarna har granskats utifrån uppfyllnad av ändamåls- och skattekrav, samt utifrån kvalitet. Expertrådet har sedan gjort en bedömning och valt projekt”, sa Elin Annwall, verksamhetschef, Kronprinsessparets Stiftelse.

Syftet är att ge fler barn och unga i Sverige möjlighet att växa upp till trygga och starka individer som känner samhörighet med samhället oavsett bakgrund och förutsättningar.

Kronprinsessparets Stiftelse – Projektanslag 2013

Berättarministeriet
Byggnation av ny skrivarverkstadFriskis & Svettis
Öka barns rörelse genom att utbilda och inspirera lärare

Korpen Huddinge-Botkyrka
Sommarlovsläger för barn i resurssvaga områden

Maskrosbarn
Stödperson för ungdomar som har föräldrar som missbrukar eller har psykisk sjukdom

Star for Life Sverige
Mental träning för att stärka självkänslan hos barn

Stiftelsen Läxhjälpen
Regelbunden och fokuserad läxhjälp till barn i socioekonomiskt utsatta områden

Stockholms Stadsmission
Integrera hälsovårdskompetens i ungdomsverksamheter

TRIS, Tjejers Rätt I Samhället
Camp Ronja, läger för tjejer med begränsat handlingsutrymme

Mikael Höglind