Mikael Höglind om barns och ungdomars rättigheter

Författare: Mikael Höglind Sida 2 av 3

Mikael Höglind är en känd entreprenör inom brandskyddsbranschen. Mellan 2009 och 2020 valde Mikael Höglind att helt satsa på en karriär i näringslivet. 2021 blev Mikael åter politiskt engagerad efter att han sålt sitt bolag Vivestra Brandskydd.

Åtta projekt för barn i Sverige fick anslag från kunglig stiftelse

KRPR-PRE-Haga-foto-Kate-Gabor-KungahusetKronprinsessparets stiftelses gav i oktober 2013 anslag till 8 projekt som motverkar utanförskap och främjar god hälsa bland barn och unga i Sverige. I år fick 6 organisationer anslag som tidigare inte fått anslag från stiftelsen.

Rewrite: Mikael Höglind, Foto: Kate Gabor, Kungahuset.se

”Årets ansökningsperiod avslutades den 31 augusti och Stiftelsen hade då fått in 100 ansökningar. Alla ansökningarna har granskats utifrån uppfyllnad av ändamåls- och skattekrav, samt utifrån kvalitet. Expertrådet har sedan gjort en bedömning och valt projekt”, sa Elin Annwall, verksamhetschef, Kronprinsessparets Stiftelse.

Syftet är att ge fler barn och unga i Sverige möjlighet att växa upp till trygga och starka individer som känner samhörighet med samhället oavsett bakgrund och förutsättningar.

Kronprinsessparets Stiftelse – Projektanslag 2013

Berättarministeriet
Byggnation av ny skrivarverkstadFriskis & Svettis
Öka barns rörelse genom att utbilda och inspirera lärare

Korpen Huddinge-Botkyrka
Sommarlovsläger för barn i resurssvaga områden

Maskrosbarn
Stödperson för ungdomar som har föräldrar som missbrukar eller har psykisk sjukdom

Star for Life Sverige
Mental träning för att stärka självkänslan hos barn

Stiftelsen Läxhjälpen
Regelbunden och fokuserad läxhjälp till barn i socioekonomiskt utsatta områden

Stockholms Stadsmission
Integrera hälsovårdskompetens i ungdomsverksamheter

TRIS, Tjejers Rätt I Samhället
Camp Ronja, läger för tjejer med begränsat handlingsutrymme

Mikael Höglind

Elever i Insjön bäst på brandskydd

Dalademokraten om brandskydd, Flammy

Tio elever i 2:an på Insjö Skola fick ett pris och ett diplom av brandchef Krister Ejeros och brandmästare Mats Brolin för att de kommit in med de bästa tipsen på hur brandskyddet kan förbättras.

Projektet Flammy är räddningstjänstens och Brandskyddsföreningens projekt för att jobba med brandsäkerhet på lågstadiet. Alla elever som deltar får undervisning. De använder ett formulär för brandsyn, där de tillsammans med sina föräldrar går igenom brandskyddet i hemmet. Flammy har även en tävling där barnen skickar in tips och förslag på hur bränder kan hindras från att uppkomma och att spridas.

Insjöeleverna hade många bra tips. Tipset, som eleverna tror att de vann på, var att ha en brandskola i skolan där barnen lär sina föräldrar brandkunskap. Krister Eejeros och Mats Brodin var mycket stolta över eleverna och lovade att komma tillbaka när eleverna går i årskurs fem, skriver Dalademokraten.se.

Läs mer om brandskydd för barn

Mikael Höglind

Turning Torso i LEGO till salu – Alla intäkter går till BRIS

Turning Torso och BRISNu säljer NCC Turning Torso byggt i LEGO till högstbjudande och bolaget ger intäkten till organisationen ”Barnens rätt i samhället” (BRIS).

Den nye ägaren av Turning Torso byggt i LEGO bidrar till att BRIS kan fortsätta hjälpa barn som farit illa i landet. Budgivningen sker helt online perioden från den 20 oktober till den 17 november 2012.

Gabriel Bremler byggde Turning Torso i LEGO så likt originalet som möjligt utan limmande och med standardbitar. Det krävdes 250 arbetstimmar och 25 000 legobitar för att blir klar. Legokopian är c:a 2 meter hög.

Originalet i Malmö är på 52 våningsplan med 147 lägenheter och 4 200 kvm kontorsyta. Huskroppen vrider sig 90 grader från grunden till översta våningen.

”Vi hoppas på en dragkamp mellan Malmö och till exempel Stockholm.” … ”Ju fler som kräver en egen Turning Torso till sin stad och ju fler Malmöbor som vill ta hem den, så kommer en strid att gynna utsatta barn denna gång”, säger Magnus Jonsson, från NCC:s kommunikationsavdelning och ansvarig för BRIS-samarbetet.

Köparen av Turning Torso i LEGO får en unik modell av Nordens högsta skyskrapa och hjälper samtidigt barn med svårigheter. NCC har ett sponsoravtal med BRIS för att utöka jourtelefonens öppettider när barnen behöver BRIS, som tex på natten och under storhelger när fler söker hjälp.

”Barn vill få hjälp dygnet runt, därför arbetar vi hårt med att utöka vår tillgänglighet. BRIS finns tack vare privatpersoners och företags goda vilja, så ju mer pengar som samlas in, desto bättre kan vi möta barnens behov”, säger Heléne Tibblin, insamlingsansvarig på BRIS.

Lägg ett bud så här

1. Gå in på mäklarens hemsida
2. Lägg bud mellan 20 oktober och 17 november 2012
3. Blir Turning Torso i LEGO ditt ingår även transport och uppmontering

Se film om hur Turning Torso byggdes

Mikael Höglind 

Brandskydd för barn

Varje år besöker Räddningstjänsten i Medelpad skolorna för att prata om brandskydd. Man vill ha en bra kontakt, inte bara med vuxna, utan även med barn och unga och därför lägger Räddningstjänsten mycket tid på att besöka skolorna för att berätta om brandskydd, berättar Erik Hedlund, chef för samhällsskydd vid Räddningstjänsten.

I Flammys Brandskola får barn lära dig hur de skyddar dig mot bränder. Hjälp Flammy hur han ska göra när det brinner i TV:n eller i en kastrull på spisen. Brandskolan är ett initiativ taget av Brandskyddsföreningen.

Läs mer på Brandskydd.tv

Räddningstjänsten involverar barn och grannskap för bättre brandskydd

Flammys brandskola för barn

Mikael Höglind

Mikael Höglind: Barnperspektivet.se vill visa oss barnens synsätt

BRIS vill med Barnperspektivet.se lyfta barnens sätt att se på omvärlden, sprida och öka kunskapen om barns behov och rättigheter, stödja de vuxna i sina relationer med barn och stärka vuxna att agera om barn far illa. Så beskriver BRIS sin satsning.

BRISBarnperspektivet.se lanserades i maj 2010 och har utvecklats i samverkan med Skandia Idéer för Livet och Statens Folkhälsoinstitut. Finansieringen kommer från Socialdepartementet och Skandia Idéer för livet. Projektet avslutades 31 december 2011 men sedan 2012 drivs Barnperspektivet.se inom BRIS ordinarie stödverksamhet.

Utgångspunkten för webbplatsens innehåll är Svensk lag och FN:s konvention om barnets rättigheter där barnets perspektiv och behov särskilt lyfts fram. Innehållet härstammar från BRIS mångåriga erfarenheter av samtal mellan barn och vuxna.

www.barnperspektivet.se

Sammanställning: Mikael Höglind

Israelisk uppfinning hjälper ungdomar med skolios

Apifix, skoliosSkolios hos unga människor är en allvarlig ryggåkomma om gör ryggen krökt. Ofta stelopereras patienten, vilket innebär att ett flertal intilliggande kotor sammanfogas med hjälp av en ”stege” av titan. En ny israelisk uppfinning förenklar operationen betydligt.

Det är en expanderbar ”stång” vars ändar skruvas fast i två kotor, en ovanför och en nedanför ryggens mest krökta del. Ingreppet är därför mindre i jämförelse med vanliga lösningar. Upprättning och utsträckning av ryggen sker genom att ”stångens” inbyggda stegverk förlänger stången. Det sker långsamt fördelat över en längre tid så att de mjuka vävnaderna och brosket hinner anpassa sig.

Ett nålstick in i stegverkets spärr får detta att öka stångens längd ett litet steg varje gång. Uppfinnaren heter Uri Arnin. Han tillsammans med en erkänd israelisk ryggkirurg, dr. Yizhar Floman, har startat företaget ApiFix för att utveckla uppfinningen så att den kn atas ut på marknaden.

Kliniska prov genomförs i Ungern och Rumänien som har kompetenta ryggkirurger och där godkännandeprocessen är kortare än någon annanstans.

Re-write: Mikael Höglind

Om staten har översyn kan ej kommuner nedmontera sina skolor hur som helst

Barns rättigheter

SvD den 7 augusti 2011

Skolläkaren Sophie Ekman frågar i SvD Opinion hur kan barns rättigheter kan stärkas när man systematiskt nedmonterat skolhälsovården?

”Skolhälsovårdens klassiska finmaskiga nät har svepts bort i de flesta kommuner med politikers tysta medgivande, där det snart upplevs att Solna stad är en sista utpost i en välfungerande skolhälsovård”, Sophie Ekman.

Vid sidan av en nedmontering av skolhälsovården har vi nedmonteringen av skolan som institut i sig. Jag står ganska långt från militären Björklunds disciplinskola. Det måste finnas olika utförare och en variation av olika pedagogiska inriktningar. Skolan får inte bli en fabrik där likadana människor produceras.

Jag ser gärna istället att fler skolor utökar och kvalitetssäkrar skolhälsovården och att skolorna återinför fler specialpedagoger. Barn är olika, man kan inte använda en enskild metod för att lära ut ämnen till alla dessa barn. Det behövs en ökad flexibilitet. Barn med särskilda behov ökar dessutom i antal och hur bemöter politiker, skolhälsovård och övriga vuxna detta faktum?

Kanske skolan åter bör bli statligt styrd? Dagens kommunala skola gör som den vill och kan nedmontera skolan fritt medan andra kommuner, kanske mer kreativa och nytänkande, utvecklar skolan.

En statlig utredning om hur skolan skall styras, skulle troligen komma fram till att kommunerna inte fick behålla styrning och att Sverige återinför statlig styrning av utbildningsväsendet. Självklart med en mångfald av utförare såsom kommuner, föreningar, stiftelser och bolag, men med statlig kontroll.

Elevens rätt till bra skolgång, där undervisning, skolhälsovård och bra bemötande av vuxna in i vuxenlivet är centralt.

Mer läsning

SVD: Nedmontering av skolhälsovården stärker inte barns rättigheter

Vad anser du om Carl Hamiltons förslag om Systembolagets verksamhet? Rösta fram ditt svar!


Carl B Hamilton

Carl B Hamilton

Carl Hamilton (FP) vill att Systembolaget ska kunna:

  • bestämma sina egna öppettider och

  • att alkohol ska kunna köpas på nätet och levereras hem direkt till dörren.

Vad anser du?

 

SvD: Nykterhetsrörelsen kritisk till Hamiltons förslag

SvD: Blandade tongångar till hemförsäljning på Systemet

SvD: Vill ha hemkört från Systembolaget

SvD: Hamilton: Låt systembolaget köra hem

SvD: M och S emot höjd lådvinsskatt

DN: Systembolaget: ”Frågan finns på agendan”

DN: Spiken i kistan för lådvinsalkoholisterna

DN: Hemkörtförslaget välkomnas av FP och M

DN: ”Systembolagets varor ska levereras hem till dörren”

GP: Alkoholläkare varnar för hemkört

Foto på Carl B. Hamilton från Wikipedia 

Skoluniformen är inte ett hot mot individualiteten – tvärtom

Sigtunaskolans uniform

Sigtunaskolans uniform

Det kan tyckas vara gammalmodigt och till och med kommunistiskt, men visst kan skoluniformen minska mobbningen av skolbarn som inte har rätt märkeskläder och visst kan uniformen till och med öka individualiteten.

Argumenten emot skoluniform varierar. Skolungdomarna själva hävdar oftast att en uniform tillintetgör deras individualitet och att kläderna är ett uttryck för personlighet. Samtidigt missar de att många, om inte de flesta, ungdomar är måna om att följa ett mode vilket i sig innebär ”uniformitet” och de som avviker från modet därför kan bli mobbade. Vi måste alltså beakta uniformen som konformitet, men även det ofria i grupptrycket kring mode, en annan konformitet.

Debatten om skoluniform blir lätt laddad vilket återspeglas i artiklar i medierna som tidvis blossar upp. Skolpolitikern och prästen Ann-Louise Trulsson (m) diskuterade i en debatt 2006 för införandet av skoluniform. Hon ser dock ett problem:

– Är man går klädd som man vill så kan man ju få leva ut sin personlighet och det gör man ju inte i en uniform.

En kommentar till det är: Varför inte? Varför kan inte en person uttrycka sin personlighet pga en uniform?

Klasströjan som skoluniform

Klasströjan som skoluniform

Vi har redan yrken och andra grupperingar i samhället som har uniform och de kan uttrycka sin personlighet. Exempel på det är fotbollslaget, poliskåren, vårdpersonalen och butikskedjorna. Klädskiktet spelar ingen roll eftersom personligheten sitter på insidan. Det är kanske mer troligt att personligheten kan ta mer utrymme om ytan är uniform.

Bilden till höger visar Sigtunaskolans klassiska uniform, men en uniform kan naturligtvis se ut på ett mer modernt sätt. Jeans och en ”college-munkjacka” med skolans namn på har föreslagits.

I andra länder anses uniformer vara en självklarhet. Ett argument är där att uniformen uttrycker att rika och fattiga barn i skolorna har samma människovärde. Uniformen innebär även en ekonomisk lättnad för föräldrarna. I skolan kan barnen koncentrera sig på sina studier istället för att oroa sig för att passa in. Uniformen uttrycker i grund och botten att alla är lika mycket värda och att det finns fler likheter mellan eleverna än olikheter.

Slutligen eftersom varken individualitet eller personlighet sitter i de färgade bomullsfibrerna i kläderna utan rimligen kommer från insidan av människans väsen kan uniformen vara ett verktyg för individuell utveckling av både personlighet och själ.

Foto ovan från Facebookgruppen: Vi som vill ha skoluniform

Se sammanställning av rapporter om skoluniform

Finns det barnkrigare som går dina ärenden?

barnkrigare krigsbarn

Barnkrigare eller krigsbarn?

Armémuseum som är en del av Statens försvarshistoriska museer ställer frågan om barnkrigare är krigsbarn snarare än soldater. Den öppna frågan är kärnfull. Den pekar på barnet som offer för den vuxna världens intressen och krigshandlingar.

Armémuseum skriver på sin webb att under andra världskriget kom runt 70 000 finska barn till Sverige. Idag kommer barn från länder som Somalia, Irak och Afghanistan.

Långt in på 1900-talet förekom vapenövningar i svenska skolor – idag fostrar vi barn i demokrati och värdegrund. Ändå finns det krigsleksaker i våra butiker och vi klär våra barn i kamouflagemönstrade combat-kläder.

För oss svenskar är barnsoldater något främmande och avlägset. Vi har ingen direkt eller indirekt erfarenhet av det. Vi har knappast egna barnsoldater hemma och vi känner förmodligen ingen annan som har det heller. Det är inte konstigt att vi låter krigsleksaker passera och vi kanske tänker på att vi måste ha ett liberalt samhälle.

Det är något helt annat för de vuxna och barn som fått politisk asyl för att de flytt från sina hemländer på grund av krig. Jag frågar mig till och med om det finns barnsoldater som du har nytta av utan att du ens vet om det. Det är en svår fråga och jag har inte sett någon ställa den.

Vi vet att svenska textilföretag använt barnslavar vid produktion i sydligare länder utan att veta om det. Varför kan inte svenska företag som säljer produkter i Sverige, och på samma sätt som med barnslaveri, ovetandes ha dragit nytta av krigssituationer där barn använts?

Vi vet med säkerhet att västliga länder vars företag opererar i kaotiska länder lättare kan komma åt naturresurser om det är ”oroligt” i landet där utvinning sker. Utan lagar kan de kommersiella krafterna lättare agera. I många afrikanska länder är det vardag.

Genom utställningen Barn och krig från 2010 ville Armémuseum väcka debatt och skildra hur barn, genom historien och i dag påverkats och drabbats av krig. Bilden ovan kommer från den utställningen.

 

Sida 2 av 3

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén